Vet du hur mycket vatten du använder varje dag? Svaret är i genomsnitt 140 liter vatten
per person och dygn. Detta gör vatten till det absolut största flödet av livsmedel till hushållen.
Det är också det billigaste. Dricksvatten från tappkran är hälsosamt, lokalproducerat och
kostar i Västerviks kommun bara ca 6 öre per liter och i priset ingår även rening av
avloppsvattnet.

Vilken lycka att vi har byggt ut ett rörbundet system som distribuerar vatten och med en sådan tillgänglighet sedan! I Sverige kan du öppna vilken kallvattenkran i som helst och tappa upp ett rent gott vatten som du kan dricka direkt.

Tänk om vattenledningssystemet inte fanns och du skulle behöva bära in 140 mjölkpaket vatten om dagen! Per person! Är man fyra personer i hemmet blir det 560 mjölkpaket om dagen.

Man skulle inte hinna med så mycket annat än att bära vatten hela dagarna och det är just vad en stor del av befolkningen i länder utan vattenledningar är sysselsatta med – att bära vatten. Ofta är det kvinnor och barn som ägnar många timmar varje dag åt att bära vatten från en brunn som kanske ligger kilometer bort och för många barn är det tyvärr en verklighet att man inte kan gå i skolan för att man är sysselsatt med att hämta vatten till hemmet.

Vi ska vara tacksamma för vårt rörbundna dricksvattensystem men vi behöver egentligen inte 140 liter vatten om dagen för att överleva. Det är i själva verket bara 10 liter om dagen som vi använder till mat och dryck. Resten används till bad och dusch, tvätta kläder, diska och spola toaletten som ju i och för sig är livsviktigt men, det skulle ju egentligen inte krävas dricksvattenkvalitet för dessa behov.

Behöver vi då spara på vatten?

I globalt perspektiv så är svaret absolut ja! 2 miljarder människor lever i områden med akut vattenbrist där det varje dag är en utmaning att få fram några livsviktiga liter vatten per person. I Sverige då? Svaret är ja även här.

Vanligtvis är våra städer försörjda av rikliga sjöar och älvar men i vissa områden som sydöstra Sverige, kustbandet och på Öland och Gotland råder vattenbrist som gör att man måste ransonera och transportera vatten i tankbil för att klara behoven sommartid. I andra fall kan det vara infrastrukturen som begränsar.

Om det på försommaren blir varmt och torrt väder börjar villaägare vattna sina torra gräsmattor och fylla swimmingpooler och då räcker inte kapaciteten i vattenverk och vattenledningar till.

Vad pågår då för utveckling på området? I detta nu ser vi hur vattenleveran­törerna börja tänka nytt. Istället för att försöka förmå folk att inte vattna sina gräsmattor och fylla pooler med dricksvatten planerar dom att erbjuda andra typer av vatten istället som kan vara återvunnet renat avloppsvatten eller uppsamlat och lagrat regnvatten. På detta sätt kan vatten med lagom kvalitet användas och onödigt rent dricksvatten sparas.

Detta skulle vara ett steg mot en smartare vattenanvändning. Blickar vi ännu längre fram kanske vi kommer att se cirkulär vattenhantering i hushållen där vattnet renas och recirkuleras och kanske drygas ut med uppsamlat regnvatten och då kanske inte vattenledningarna kommer att behövas längre. Detta är förstås lite av en utopi.

Men på vägen dit kan vi göra många förbättringar som gör att vi kan hantera effektivare och smartare. Istället för att distribuera 140 liter dricksvatten till varje person för alla typer av vattenbehov behöver vi sikta på att får fram rätt mängd vatten av rätt kvalitet på rätt plats och i rätt tid.

Erik Kärrman
Enhetschef och tekn dr. på RISE, Research Institutes of Sweden