Tänk dig vårt samhälle och näringsliv där det inte finns några sopor, avfall. Det är något jag arbetar varje dag för att det ska bli så – att vi går över till det som kallas en cirkulär ekonomi. Det ett ekonomiskt system designat för att återskapa resurser om och om och om igen. I den finns inget avfall utan det är resurser på fel plats.
Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturen där inget går till spillo, utan allt blir näring i en annan process.
Vi måste alla börja tänka och agera ”cirkulärt” för att rädda klimatet och planeten. Det är också i högsta grad en näringslivsfråga som borde vara av högsta prioritet, för … ”There is no business on a dead planet”.
I dag har vi linjär ekonomi där vi exploaterar våra naturtillgångar för att tillverka produkter för konsumtion (både i privata näringslivet, offentlig sektor som i privat konsumtion) och bygga infrastruktur. Takten vi gör det på är ständigt ökande för vi vill ha mer och mer och nytt. Det vi inte få plats med eller tröttnat på slänger vi. I bästa fall lämnar vi det till någon insamling men gärna att det är någon annan som ser till att det kommer till återanvändning eller återvinns.
Det här sättet att hantera vår resurser på gör att vi nu står med stora klimatförändringar som följd och som kostar samhället och näringslivet en massa pengar. Det beror på att det blir klimatutsläpp både i samband med exploatering av naturresurser, vid produktion, ofta även vid konsumtion, samt i samband med att det blir avfall.
För att klara klimatet och rädda vår ekonomi behöver vi värna och optimera användningen av det material och produkter vi redan har satt på marknaden. Ju högre nyttjandegrad desto större värde genereras tillbaka, både till naturen och i plånboken. Det finns en undersökning från 2018 (som håller sig än) som visar att utav 100 kr materialvärde som vi sätter in i den svenska ekonomin så lyckas vi bara bevara materialets värdet med 20 kr under dess livscykel. Det beror på dålig design, inte tillräckligt bra insamlingssystem samt att vi inte är så bra på att samarbeta i att cirkulera material. Så ju bättre vi blir på cirkulär ekonomi desto bättre för Sverige AB och företagens konkurrenskraft på lång sikt.
Jag vill poängtera att cirkulär ekonomi inte bara handlar om material och produkter. Ur ett systemperspektiv handlar det om alla typer av resurser, som energi, vatten, luft men även om utrymmen. Det handlar om att bidra till den biologiska mångfalden. Ur socialt perspektiv behövs alla typer av människor i arbetet för att bevara och ta hand om våra resurser. Från den praktiska, som att serva, restaurera och reparera, till den högteknologiska kompetensen (där resurser optimeras med hjälp av digitala tekniker exempelvis).
Jag brukar säga att alla verksamheter på något sätt redan är en del av den cirkulära ekonomin fast de inte vet om det. Till exempel att ge service på produkter så de blir mer effektiva och håller längre. Det är en rolig del av mitt jobb att hjälpa till att identifiera var olika företaget eller verksam-
heter befinner sig i den cirkulära utvecklingen.
Då är det så mycket lättar att ta nästa steg.
Varje cirkulärt steg räknas för att framtidssäkra planeten, samhälle och näringslivet. Vilka steg har ni tagit i er verksamhet?
Ann-Sofie Granzell, grundare och operativ ordförande av CirEko – en non-profit organisation som arbetar för affärer som är cirkulära (och född i Vimmerby)