Utan vatten inget liv. För den som gillar utmaningen att lösa tillgången på vårt viktigaste livsmedel är utvecklingschef på Västervik Miljö & Energi rätt plats. Ruben Öberg landade 2011, och kommer att bli kvar fram till pensionen. Minst.

Det första som slår en när man träffar Västervik Miljö & Energis utvecklingschef Ruben Öberg är att han inte ser ut att vara i närheten av de 64 år som folkbokföringen anger. Max 57. Och han ger intryck av att vara en genuint trevlig person. Den intakta västmanländska dialekten kan ha en viss inverkan på den punkten. Uppvuxen i Surahammar i ett hem där diskussionerna gick varma vid middagsbordet lärde sig Ruben tidigt vikten av att ha belägg för sina ståndpunkter. Ett förhållningssätt som gjort honom till en uppskattad anställd och kollega med chefsbefattningar – eller som han själv lite skämtsamt benämner det; ”chefsträsket” – konstant ända sedan 23 års ålder. Till Västervik kom han 2011, tillsammans med sin familj, för att tillträda posten som VAchef, eller affärsområdeschef för vatten som det hette då.

Termometern visar minus åtta grader och väderleken påminner om hur vintrarna var förr; gnistrande, bistra och mer eller mindre förutsägbara. Men det är nya tider. En verklighet som Ruben Öberg är mer medveten om än de flesta av oss.

– Nederbördsfattiga och milda vintrar bäddar för problem i våra vattentäkter med exempelvis varmt vatten, algblomning och vattenbrist, något som pressar vår tillverkningsprocess när vi producerar dricksvatten. Det är bland annat mot den bakgrunden som vi har inlett arbetet med en ny dricksvattentäkt i Edsåsen.

Ligger du sömnlös om nätterna?

– Nej, jag har ingen klimatångest, om man säger så. Jag gillar överhuvudtaget inte att man skapar ångest. Jag tror att det är en helt galen väg att gå. Se istället till att öka kunskapen, för människan är i grunden en tänkande varelse som kan tänka själv, men behöver input och kunskap.

Tycker du att det finns en tendens i dagens samhälle att folk inte bemödar sig om att skaffa sig den kunskap som krävs?

– Det finns det absolut. Det är en fruktansvärd polarisering i samhället idag, vilket innebär ett jätteproblem när det gäller många viktiga samhällsfrågor, eftersom det hindrar en konstruktiv dialog. Det blir ingen bra samhällsdebatt.

Vilket är ditt worst case scenario när det gäller våra avgörande framtidsfrågor?

– Det vore om vi traskar på i gamla hjulspår och är nöjda med det vi har. Vi effektiviserar inte, vi förbättrar inte, vi ligger på för låg investeringsnivå, vi tänker bara för dagen och vi gör bara det absolut nödvändigaste. Om vi pratar om det uppdrag vårt bolag Västervik Miljö & Energi har så gäller detta worst case scenario egentligen all vår infrastruktur.

Och vad skulle det leda till?

– För det första blir det hämmande för utvecklingen av kommunen i stort. Och det är den viktigaste faktorn, för det kommer att innebära att vi får en sämre funktion över tid på våra olika nyttigheter. Det kommer att innebära vattenbrist, fler stopp och fortsatta bevattningsförbud i all oändlighet. Vi får ingen robusthet i vår struktur helt enkelt. Inom bolaget arbetar vi aktivt med hållbarhetsfrågorna i fokus och då måste vi tänka långsiktigt, flera generationer framåt vilket innebär robusta strukturer.

Priset på vatten kommer att stiga?

– VA-verksamhet handlar inte om att gå med vinst, utan om att täcka våra kostnader, vilket på senare år inneburit att vi bland annat tvingats höja priset på vatten, som ändå är förhållandevis lågt. Vi har så stora
investeringar framför oss med förnyelsearbetet… och det kräver resurser i form av personal, material och pengar.

Mot bakgrund av all den kunskap du sitter inne med har en kollega till dig sagt att
”Ruben skulle kunna vara politiker.” Kommentar?

– Haha? Jag vet inte, men jag kan förstå varför man kanske har den bilden av mig, för jag har ganska mycket åsikter om hur saker och ting ska vara. Och de kan vara starka, vilket människor kanske ibland reagerar på. När man står som ansvarig och driver på förändring och utveckling väcker man ibland ett missnöje, det ser jag som naturligt. Och det där med politiker kanske härrör från att jag ibland kan framföra åsikter om den rådande samhällsdebatten.

Och de behöver inte nödvändigtvis vara…

– …partipolitiska. Nej, nej, nej, utan jag har ett stort samhällsengagemang. Jag kan tycka att man generellt inte bryr sig tillräckligt mycket om vad som händer i samhället. Man kan påverka på olika sätt, om man anser att det går åt fel håll.

Det är något Ruben snart får mer tid till. Pensionen närmar sig med stormsteg.

– Jag fyller 64 i år, så det är klart att man börjat fundera lite på vad som ska hända sedan, men jag vill helst inte ta ordet pension i min mun.

Vissa har en väldigt tydlig plan?

– Ja, men det har inte jag, och det oroar mig, haha. Jag har sagt till mig själv att så länge jag har energi och tycker att det är roligt kan jag tänka mig att jobba något extra år efter 65. Sedan får vi se vad vi hittar på. Vi har barn och barnbarn utspridda över landet, så vi kanske flyttar härifrån, eller behåller vårt hus i Västervik som bas.

Med ett öga på hur det går med den där nya dricksvattentäkten i Edsåsen?

– Och utbyggnaden av reningsverket på Lucerna! Jag klipper nog inte invigningsbandet på något av dem. Men jag kommer att följa arbetet, och hålla kontakten.