I Västervik, intill Stegeholmsverket, byggs nu Västerviks nya land­märke. När det står färdigt kommer en 70 meter hög ackumulator­tank – en cylinderformad stålbehållare som kan liknas vid en gigantisk varmvattentermos att torna upp sig mot himlen. Syftet är stabilare, tryggare och mer klimatsmart fjärrvärme.

Grundfundamentet till ackumulatortanken är gjutet och klart. Under hösten påbörjas byggnationen som ska vara klart för driftstart hösten 2024. Arbetet utförs med den så kallade spiralmetoden, en unik bygg­teknik som entreprenören Granitor Rodoverken AB själva utvecklat. Arbetssättet innebär att tanken roteras upp successivt, som en spiral, vilket gör att det mesta av arbetet kan utföras på marken och på en liten yta.

Ackumulatortanken vid Stegeholmsverket

Ackumulatortanken kommer sedan att fyllas med 20 000 kubikmeter varmvatten.
Varmvattnet fungerar som en buffert av energi. Med ökad stabilitet i fjärrvärmesystemet får vi ökad leveranssäkerhet vid underhålls­arbeten och eventuella driftstörningar.
Att jämna ut tillförseln av energi bidrar till minskade koldioxidutsläpp, en viktig miljönytta för att möjliggöra Västervik Miljö & Energis ambition om fossilfri fjärrvärmeproduktion till 2030.

Bengt Ankarvall

– Lagret kommer att kunna göra det möjligt att ta emot andra former av restenergier än idag, vilket bidrar till lägre rörliga kostnader för värmeproduktionen och att fjärrvärmenätet blir mer flexibelt för framtida förändringar. Bränsleanvändningen kommer kunna optimeras maximalt och vi får en jämnare produktion av fjärrvärme, vilket också bidrar till mindre slitage och förlänger livslängden på pannorna, säger Bengt Ankarvall.

Projektet är en viktig del i Västervik Miljö & Energis arbete med klimat­besparande åtgärder för att nå de Globala hållbarhetsmålen 2030. Via Naturvårdsverket har projektet beviljats 24,9 miljoner i klimatinvesteringsstöd.

– Ackumulatortanken bidrar med en minskning av 2 179 ton CO2-ekv/år i förväntad klimatnytta, verkligen ett exempel på hur ett lokalt initiativ i Västervik påverkar klimatet globalt, avslutar Bengt Ankarvall.