Hur är det att leda arbetet inom monopolverksamheterna för vatten och avfall som inte får gå med vinst – samtidigt som de utgör en samhällsviktig infrastruktur som vi alla behöver? Åsa och Suzan ansvarar för två verksamheter som styrs av politiska beslut och lagkrav och ska drivas framåt med ett flergenerationsperspektiv för att fungera idag och utvecklas för våra barn och barnbarns bästa.

Gemensamt för Suzan Nilsson, bolagets utredningschef och förvaltare inom vatten och Åsa Ekström, förvaltare inom avfall och återvinning, är förutom att de har en masterexamen i biologi att de arbetar ledande inom två samhällsviktiga monopolverksamheter som vi alla behöver.

Hej Åsa och Suzan! Vad driver er i ert dagliga arbete?

– Att få arbeta i en samhällsviktig verksamhet där mitt och mina kollegors bidrag gör skillnad för oss som bor och verkar i Västerviks kommun driver mig i grunden. I mitt dagliga arbete är det arbetsuppgifternas variation och utmaningar, stora som små, som motiverar mig. Jag är nyfiken och gillar problemlösning. Det är då tacksamt att arbeta inom en verksamhet med så många olika typer av utmaningar, säger Suzan Nilsson.

– Att driva och utveckla verksamheten framåt mot gemensamma mål, säger Åsa.
Det roligaste är när vi hittar lösningar som både förenklar för våra kunder och samtidigt ökar miljövinsterna.

Hur tänker ni om framtiden, för barn som Philip och hans generation?

– Även att utmaningarna är stora och kostsamma är jag optimistisk. Vattenfrågan är högaktuell i hela Sverige vilket gör att allt fler fått upp ögonen för vatten som samhällsnödvändig resurs. Beslutsfattare förstår allvaret vilket är något som underlättar vårt arbete framåt med de utmaningar vi har med ökade taxor. I vår verksamhet behöver vi tänka långsiktigt i ett flergenerationsperspektiv och i Västervik har vi kommit långt med hur vi vill hantera flera av våra utmaningar. I verksamheten finns både kompetens och vilja att säkra våra vattentjänster i flera generationer framåt, menar Suzan.

Varken va-verksamheten eller den kommunala avfallshanteringen drivs med skattemedel. Alla som har dessa tjänster ingår i kollektiv som finansieras av respektive taxa. Verksamheterna styrs även av likställighets- och självkostnadsprinciperna, det vill säga att lika tjänst ska kosta lika mycket oavsett förutsättningar och att verksamheten varken får gå med vinst eller förlust.

”I vår verksamhet behöver vi tänka långsiktigt i ett flergenerationsperspektiv.
I Västervik har vi kommit långt med hur vi vill hantera flera av våra utmaningar”.

Suzan Nilsson

– Eftersom kunderna inte har möjlighet att välja en annan leverantör ser vi det extra viktigt att utföra uppdraget väl, fyller Åsa i. Det är en balansgång att erbjuda en hög servicenivå samtidigt som vi önskar hålla nere taxorna, säger hon och berättar att det är flera stora projekt på gång inom Avfall & Återvinning för att lyfta hållbarhetsarbetet ytterligare en nivå. Utvecklingen drivs på både av skärpningar i miljölagstiftningen, men också av egna mål och ambitioner att stärka miljöarbetet och öka tillgänglighet och servicegrad för våra kunder.

– I framtiden hoppas jag på en ökad miljömedvetenhet rent generellt. Redan nu märks en stor skillnad jämfört med bara för några år sedan. Till exempel är det mycket vanligare och mer populärt att köpa begagnat. Även retro har blivit inne. Själv undviker Åsa matsvinn, äter gärna efter säsong och odlar mycket själv.

– Jag lappar och lagar samt köper gärna second hand. Vi har också solpaneler till varmvatten och solceller för elproduktion på taket.

– Det är verkligen som man säger, ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Ett enkelt tips kan vara att spara på vattnet genom att samla regnvatten till bevattning. Det är viktigt att vi alla försöker vara rädda om våra naturresurser, avslutar de båda kollegorna samstämmigt.